Dessvärre bär två vanliga migränmediciner också risk för biverkningar: ergotamin och isomethepten.

Ergotamin är en grupp som liknar triptan och är tekniskt beskriven som en 5-HT1B/1D -agonist. Det betyder att de blockerar nervreceptorer där annars naturlig biokemi skulle styra. De är bland de äldsta behandlingarna av migrän i den moderna medicinen. Därför har de studerats ingående.

Resultatet av dessa studier föreslår att man bör vara försiktig med läkemedlen. De anses som i regel trygga, men inte lika säkra som Maxalt and Zomig (två andra triptaner).

En form känd som DHE (dihydroergotamin) förekommer i nässpray vilket ger fördelen att det snabbt når blodet i näskanalen. Men som med alla ergoter ((Ergomar, Wigraine, Cafergot och anda) finns både begränsning och möjliga bieffekter.

Paradoxalt nog är en av nackdelarna med alla ergoter att de faktiskt utför sitt arbete med att stänga av blodbanorna. Det finns två problem runt detta. Ett är att de gör sitt jobb för bra. Ergot kan orsaka överdriven sammansnörning vilket inte är bra om man lider av hjärt- eller njurproblem. Det andra problemet är dock mer fundamentalt.

I årtionden tänktes att utvidgade blodkärl låg bakom migrän. Skiftande volym och tryck stimulerade, tänkte man, smärtsignaler i nervcellerna. Men senare forskning antyder att orsaken kan vara mer primär. Idag tror man att, fastän detta inte är säkerställd forskning, orsaken kan ligga i genetisk abnormalitet i hjärnans nervceller.

Därför kan strypningen av blodtillförseln kanske bara utgöra en attack mot ett sidoproblem och innebära onödig risk. Ergoter verkar så att de huvudsakligen täpper till blodet i hjärtat och deras verkan är längre, än som är fallet med triptan.

Ergoter verkar oftare framkalla yrsel och kräkningar, vilket bara det är ett symptom på migrän. Triptan arbetar mot yrseln. De är särskilt riskabla för gravida, eftersom de kan orsaka sammandragningar i livmodern och därför ge missfall.

Midrin är en annan traditionell medicin mot migrän, men även mot spänningshuvudvärk. En kombination av isomethepten (blodbanesammandragande), dichloralphenazon (ett milt sedativ), och acetaminophen (smärtlindrare). Även Midrin har risker. Personer med högt blodtryck, glaukom eller njurbesvär är särskilt känsliga. Biverkningarna kan omfatta dimsyn och hudutslag.

Mediciner som ergoter och Midrin kallas abortiva, eftersom de syftar till att ta bort symptomen under inledda attacker. Detta skiljer dem från så kallade profylaktiska, som syftar till att förhindra anfallen. Som sådana är de mest effektiva tidigt i en migränperiod. De har visat sig bra för personer med mild migrän och formar en rad användningar.

Men som med all medicinering ska fördelar och nackdelar diskuteras igenom av patient och läkare.