De flesta läkardiagnoser är svårare än man tror att ställa. Till exempel tror många att patienten har sinuit (en inflammation i bihålorna) som ger huvudvärk, medan de i själva verket har migrän. Enligt en studie feldiagnosticerades 97% av deltagarna med detta tillstånd.
Men Du kan öka Dina chanser att få korrekt diagnos genom att hjälpa Din läkare med information.
Huvudvärksdagbok
Först och främst bör alla med huvudvärk ofta föra dagbok över anfallen. Dagboken ska beskriva när de startade och slutade, så noggrant som möjligt. Skriv ner på vilken plats och vilken typ av smärta Du fick. Smärta är subjektivt, men det är ändå till hjälp att skriva ner hur stark den kändes.
Känner man till styrkan, typ och frekvens har man kommit en bit på väg mot att välja mellan, låt oss säga, migrän och hortons huvudvärk, och vanlig spänningshuvudvärk. Migrän skapar pulserande smärta som slår till då och nu, medan Hortons huvudvärk uppstår samma tid dagligen i långa perioder.
Notera kost, träning och andra livsfaktorer.
Ändrad kost kan leda till viss huvudvärk. Choklad, rödvin, ost och annan föda liksom drinkar triggar ofta för känsliga. Överdriven motion kan ge huvudvärk, även om det varierar hur mycket som är överdrivet. Livsstilsförändring, som att flytta till en annan stad, byta jobb eller relationsstress kan också ge huvudvärk.
Om dessa faktorer leder till vanlig spänningshuvudvärk som svarar bra på aspirin eller acetaminofen, och sedan inte återkommer, finns inte mycket i övrigt att göra. Men om tillståndet intensifieras eller blir långlivat, blir dagboken vikttig för läkaren som ska ställa korrekt diagnos.
Avancerade instrument
Det finns säker hundratals bakomliggande faktorer som kan ge så kallad ”sekundär huvudvärk”. Det är värk som har annan orsak än endast huvudvärken själv.
Ingen, inte ens doktor, kan säkert säga på rak arm vilket tillstånd som är orsak. Men han har instrument för detta. CT-scanning och MRI är två vanliga.
CT (datortomografi) skannar med röntgenstrålar och kopplas till en dator som skapar tredimensionella bilder av hjärnan. MRI (magnetisk resonansbild) använder inte röntgenstrålar, men hjärnans egen elektromagnetiska aktivitet, för att skapa kartor över hjärnans tillstånd.
Båda har blivit enastående effektiva instrument för diagnos av huvudvärk och eventuella bakomliggande faktorer. I sällsynta, men uppenbara fall efter att man sett testresultaten, är hjärntumör eller cancer orsak.
Trots dessa informationslämnare – patientens dagbok och läkarens instrument – är diagnoser inte självklara eller fläckfria. Men chansen att korrekt beskriva en intensiv långlivad huvudvärk ökas avsevärt.